Del 16. What the hell are you doing?

"Vad heter du egentligen?" frågade jag och fnissade.
"Harry, vad heter du själv?" frågade han och log ett snett leende.
"Alexis." sa jag. Hans huvud närmade sig mitt och precis när hans läppar skulle nudda mina så kastade sig en kille på Harry med sina armar runt hans hals. En till brunhårig kille.
"Louis ge dig!" och det var nu jag kom på vem han var.

_________________________________________________________________________

One Direction, alla bitar föll på plats. One Direction. Såklart. Jag fick lite panik, jag hade druckit med Harry Styles. Jag försökte hitta Justin och när jag såg honom trodde jag inte  mina ögon, han kysstes med den där tjejen. Jag tog snabbt upp mobilen och tog en bild. Jag hade blixt så man såg verkligen att det var Justin. Va fan höll han på med? Jag gick okontrollerat fram till honom och högg tag i honom.

"Va i helvete håller du på med?! Räcker det inte att du var otrogen med mig? Ska du krossa Brenda mer?!" röt jag på honom. Han tittade på mig och sen i golvet.

"Jag öhh vet inte." nu började mina hat känslor om honom komma tillbaka. Jag gav honom en hård örfil.

"Jag har redan bild på det, jag ska berätta för Brenda." sa jag och gick därifrån. Nu Justin, nu   är det förstört mellan dig och Brenda. Vem var den där tjejen? Jag ville vända om och kolla vem det var, men jag ville inte se hennes ansikte, tjejen som lät Justin kyssa henne, tjejen som kommer vara anledning till att Brenda kommer bli hjärtekrossad igen. Henne vill man ju bara döda. Även fast jag gjorde samma sak så vill jag bara döda henne för att hon gjorde det och hon visste säkert redan att jag också hade gjort det. 

Jag gick till baren och ringde till Brenda. Hon svarade direkt.

"Har du kul?" frågade hon trött.

"Jag hade tills Justin, tja, kom hit! Billys Place, runt hörnet." sa jag.

"Vad är det med Justin?" frågade hon.

"Bara kom hit." sa jag.

"Visst, jag kommer." sa hon och suckade. Hon la på. Harry kom fram till mig.

"Vem pratade du med?" frågade han.

"Min syster." sa jag.

"Justins flickvän?"

"Inte länge till." sa jag.

"Varför då?" jag var redan arg och klarade inte av att nån höll på såhär.

"Justin va otrogen okej? Nåt mer du vill veta eller fråga ut mig om?" halv skrek jag.

"Förlåt då." sa han ledset.

"Jag ska säga förlåt är bara jävligt sur på honom just nu." sa jag. 

"Man vill alltid sin syster hennes bästa." sa han och kollade bort. Där träffade han en svag punkt.

"Jag gjorde samma sak och jag ångrar det verkligen." sa jag och kollade ner.

"Åh, jag visste inte." sa han skamset. Jag hann inte säga nåt innan en trött Brenda petade på mig.

"Vad var det som hade hänt?" frågade hon och la armarna i kors. Jag tittade på Justin som stod och rent sagt hånglade med tjejen.

"Fråga Justin där borta." sa jag och pekade på dom. "Jag sa till honom och han lyssnade, men nu vet jag inte vad han håller på med." Man såg ilskan blixtra i Brenda och hon sprang bort till dom. Hon ryckte bort Justin. Jag skyndade mig bort till dom.

"Brenda förlåt, det är inte så det ser ut. Snälla, jag gör vad som helst." sa Justin ledset.

"Spelar ingen roll, det är slut." klippte hon av. Hon var på väg ut och jag följde efter henne. 

"Alexis, jag borde ha fattat vem han var egentligen. tack för att du berättade." sa hon och kramade mig när vi hade kommit ut. "Har du druckit?" jag nickade. 

"Förlåt." sa jag, men hon brydde sig inte. Hon fortsatte krama mig. 

"Jag vill åka hem." sa hon och jag hörde henne snyfta.

"Jag med. Jag vill lämna hela turnen bakom mig och glömma allt som har hänt." sa jag.

"Ska vi gå in igen?" frågade hon och släppte mig.

"Om du vill." sa jag och hon drog med mig in. "Lets party" Brenda var stark, hon hade bara snyftat lite. Inte stor gråtit. Även fast detta just hände så ville hon släppa loss. Ibland förstod jag inte på henne. Harry dök upp vid min sida igen.

"Vill du göra det där som Louis avbröt oss innan med?" frågade han flörtigt. Jag nickade och han kysste mig. En lång kyss. Den var magisk, bättre än Adams eller Justins. Våra läppar separerades mot våra viljor och han log. 

Jag log tillbaka och slängde en snabb blick på Brenda som hade satt sig vid baren. Jag såg Justin gå mot henne och hon såg gråtfärdig ut. Jag gick till henne.
"Justin gå härifrån." sa jag.
"Brenda förlåt, jag var full eller jag är full." sa han ledset.
"Gå!" sa jag och Brenda samtidigt. 
"Ska vi gå hem?" frågade jag Brenda.
"Får jag sova hos dig?"
"Visst." sa jag. Harry kom till mig och gav mig en lapp.
"Mitt nummer." sa han. "Vi hörs right?" jag nickade.
"Kom nu Brenda." sa jag och vi gick till hotellet i den mörka natten.

Del 15. Do I know who you are?

Jag kunde se Adam på Tyras rum, berätta vad som hände och Tyras besvikna blick och nästan tår fyllda ögon. Om jag bara visste att Tyra hade pojkvän och det var Adam, så skulle allt vara precis som vanligt. Jag tyckte så synd om henne, hon var ju ändå min bästa kompis (efter Brenda då). Telefonen lyste upp och Tyras ringsignal började tjuta...
________________________________________________________________________

Jag tänkte efter en liten stund, men svarade sen.

"Hallå?" 

"Nästan gång jag skaffar en pojkvän så lovar jag att jag berättar för dig." hon grät. "Jag vet att vi svor på våran egna ed att vi skulle berätta allt för varandra, snälla var inte arg på mig. Adam är en idiot och han har sagt att han har haft flera tjejer, när kommer du hem?" hon kanske inte hade berättat för mig om Adam, men nu kan jag inte vara sur på henne.

"Det gör inget gumman, jag är inte arg på dig. Jag kommer hem om 1 månad ungefär och då ska vi göra massa tjejgrejer,så när jag kommer hem så ska vi vara tillsammans hela tiden, jag lovar. Adam är den största idioten i hela världen och jag fattar inte hur han har hjärta att vara otrogen mot världens bästa tjej."

"Jag saknar dig."

"Jag saknar dig också, hur mycket som helst."

Vi pratade på tills Justin kom in i rummet.

"Ska du med ut?" frågade han försiktigt.

"Visst, kommer snart." sa jag. "Måste gå nu Tyra, älskar dig, hejdå."

"Älskar dig också hejdå." vi la på. 

Jag gick till garderoben och tog ut ett kort svart linne och shorts. Sen tog jag på mig mina skor och gick ut ur rummet där Justin, Kenny och Alfredo var.

"Ska inte Brenda med?" frågade jag.

"Nej hon var trött sa hon." sa Justin och log. Vi gick ut och började gå åt höger tills vi kom till någon klubb. Eftersom Justin var Justin kom vi in dit utan att visa leg. Musiken var hög och det var mycket folk. Levels spelades och nästan alla dansade. Jag stod själv helt stilla tills Justin drog mig till dansgolvet.
"Kom." sa han. Jag följde ofrivilligt med och började röra mig i takt till musiken. Jag bokstavligt sög på att dansa, men nu så kände jag för det. 
Efter 10 minuter lämnade Justin dansgolvet och gick till baren, han köpte nån rosa drink och jag fortsatte dansa. En mörkhårig kille kom fram till mig.
"Dansa?" frågade han. Han hade brittisk accent.
"Visst." sa jag bara och han la sina armar runt min midja, jag virade mina armar runt hans hals. Vi rörde oss galet och han förde mig sedan till baren.
"Vill du ha nåt? Jag bjuder." sa han.
"En vodka cola." jag brukade aldrig dricka, har heller aldrig gjort det, men bara ikväll, bara ikväll.
"Två vodka cola." sa killen, jag kände igen honom, men kunde inte sätta fingret på vem det var eller var jag hade sett honom.
"Bor du här?" frågade han mig. 
"Nej, jag är på turne med Justin Bieber. Du då?" jag sneglade lite på Justin som satt och drack med Alfredo.
"Nej, bara semester med mina kompisar." sa han.
"Dina kompisar?" frågade jag.
"Ja, dom är här nån stans." sa han. Drickorna kom och smakade lite. Inte världens godaste direkt. Jag gjorde en konstig min och han skrattade.
"Första gången?" frågade han. Jag nickade. Jag tog en till klunk och han med. Här satt och drack för första gången med en kille jag inte ens visste namnet på. Jag drack upp hela och skakade på huvudet av det äckliga smaken. Han drack upp sin med och vi gick ut på dansgolvet igen. 
Jag kände mig konstig, men ändå full av energi. Vi dansade mer och efter några minuter så kollade jag efter Justin, han var inte vid baren längre utan dansade med nån tjej han verkade känna. Jag brydde mig inte utan koncentrerade mig på killen. 
"Vad heter du egentligen?" frågade jag och fnissade.
"Harry, vad heter du själv?" frågade han och log ett snett leende.
"Alexis." sa jag. Hans huvud närmade sig mitt och precis när hans läppar skulle nudda mina så kastade sig en kille på Harry med sina armar runt hans hals. En till brunhårig kille.
"Louis ge dig!" och det var nu jag kom på vem han var.