A dream with love Del 15

Jag tittade ut, Chaz's bil. Jag gick ut i hallen och tog på mig skorna.

"Hejdå!" ropade jag och fick ett hejdå från Justin. Jag gick ut genom dörren och klev in i Chaz bil.

_________________________________________________________________________________

"Hej!" sa han."Vad fin du är!"

"Hej, du ser inte heller så dum ut." sa jag. Han hade en rutig skjorta och ett par svarta byxor på sig. Han tog fram någon som liknade en tygbit.

"Den här ska du ha på dig." sa han och viftade med den. Jag fattade att det var en ögonbindel och vände ryggen till honom. Han tog på mig den och jag såg ingenting.

"Ser du något?" frågade han.

"Nej." sa jag.

"Bra." han startade bilen och satte på lite musik. Det var något Disney tema så Ordinary Girl spelade med Miley Cyrus eller Hannah Montana. Jag kunde inte låta bli att sjunga med.

"Justin hade rätt, du har verkligen en fantastisk röst." sa han.

"Tack, det är ju därför jag är här." sa jag och log. Jag fortsatte att sjunga."Hur lång tid är det tills vi är framme?"

"Kanske tio minuter." sa han. Jag nickade. Det kom några låtar med Miley Cyrus på radion. Sedan Selena Gomez. Då bara suckade jag.

"Gillar du inte henne?" frågade Chaz.

"Nej, jag tror inte att hon gillar mig heller efter det med Justin." sa jag. Som tur var han det bara komma en låt med henne sen var vi framme. Chaz öppnade dörren och klev ut. Jag väntade på honom. Han kom efter bara någon sekund och öppnade min dörr och hjälpte mig ut. Han tog tag i min hand och la en hand på mitt huvud när jag skulle gå så att jag inte slog i kanten. Jag gick ur bilen och Chaz hjälpte mig och hitta rätt. Vi gick in i en dörr. Där inne var det varmt och det luktade mat. Jag kände ett par händer vid mitt bakhuvud och ögonbindeln var borta. Jag tittade bakom mig där stod Chaz, men han gick över till min vänstra sida. Han ledde mig till ett bord och drog ut stolen för mig. Jag satte mig ner.

"Tack." sa jag glatt. Han satte sig på en annan stol mittemot mig. En kypare kom fram till Chaz och han beställde något på ett annat språk. Kyparen kom snart tillbaka med två glas coca-cola. Han ställde ner varit framför oss. Chaz tackade och tittade på mig. Det ar ganska tyst mellan oss. Jag kände mig att vara här när jag visste att Justin också gillade mig. Han gjorde så mycket för mig och nu när jag sitter här känns det som jag sårar honom. Jag ville inte vara på dejten längre och den hade inte ens knappt börjat. Jag fick väl se den som en rolig sak man gör med en kompis. Nej, jag kunde inte göra detta mot Justin. Chaz reste sig och gick bort till disken. Jag tog snabbt upp telefonen och twittrade: Pain, pain, pain. I'm sorry @justinbieber!". Jag la snabbt ner den igen och tittade upp. Chaz hade inte kommit tillbaka än. Jag tog en klunk av colan. Det smakade inte så gott som det brukade. Chaz kom tillbaka.

"Vår mat kommer snart." sa han. Jag nickade. Jag tittade runt oss, ganska många tittade på oss. Vissa tog lite bilder. Jag kände mig obekväm över att vara här. Det plingade till i telefonen, jag tog upp. Två nya sms, ett från Justin och ett från Alex. Jag öppnade Justins först."Det är okej, du behöver inte känna skuld." Det gjorde ju jag ändå. Sedan öppnade jag Alexs. "Svara då! Vem är den nya killen?" jag struntade i dom och la ner telefonen.

"Vem skickade sms?" frågade Chaz.

"Mitt ex och Justin." sa jag.

"Ditt ex?" frågade han och höjde ögonbrynen.

"Japp, en kille jag inte gillade så mycket." sa jag. Han nickade. Vi satt där helt tysta tills maten kom. Spaghetti carbonara. Jag tog en tugga. Det var rätt så gott. Det var ganska spänt mellan oss när vi åt. Vi pratade bara lite om hans liv. När vi hade ätit upp så betalade vi och gick. Eller han betalade. Vi satte oss i hans bil och han startade den.

"Tack Chaz för kvällen, jag hade jättekul." sa jag och tittade på honom.

"Tack själv för att du ville. Jag hade också kul. Vi kanske skulle göra om det." sa han. Okej jag måste säga det.

"Chaz, jag vet inte om det kan bli någon mer gång. Jag känner mig så dum. Innan jag åkte så sa Justin att han gillade mig. Du är en jättebra kompis, men jag klarade inte att göra såhär mot Justin. Han gör väldigt mycket för mig och jag vill inte såra honom. Förlåt Chaz, men någon gång i framtiden kanske." sa jag med en mjuk röst. Han tog ett djupt andetag.

"Jag fattar, jag hade gjort samma sak." sa han spänt. Han verkade lit sur men försökte dölja det.

"Tack." sa jag. Jag slängde en blick på klockan. Halv nio.

I Lizzies och Justins rum kvart i nio.

Jag hade lagt mig ner på sängen och blundat.

"Hej, hade du kul? Vad gjorde ni?" sa en bekant röst. Jag spärrade upp ögonen och tittade upp. Det var Justin.

"Jag hade ganska kul. Vi åt middag." sa jag. Justin la sig ner på sängen bredvid mig. Jag tittade på honom.

"Kommer ni göra det igen?" frågade han.

"Nej, jag ville inte." sa jag.

"Varför?"

"Jag ville inte såra dig."

"Jag sa ju att det var okej."

"Det kändes fel ändå."

"Fick du några känslor eller kände av någonting?"

"Nej, ingenting." sa jag. "Har du pratat med Selena än?"

"Ja, hon ringde precis efter att du hade åkt. Hon gjorde slut innan jag han göra det."

"Hon gillar inte mig va?" precis när jag sa det så pep telefonen till. Ett nytt sms. Jag öppnade det och läste: "Låt Justin vara din idiot han är bara min!" Jag tittade vem som var avsändaren, det var bara ett nummer.

"Justin vet du vems nummer detta är?" frågade jag och visade telefonen. Han granskade det.

"Det är Selenas, så nej jag tror inte att hon gillar dig." sa han.

"Ska vi svara?"

"Okej." jag tryckte på svara och jag och Justin diskuterade tillslut blev det såhär:"Hej Selena, jag bryr mig inte om dina sms. Du får fortsätta med dom och jag bryr mig inte. Jag vill inte låta Justin vara. Utan låt honom göra, älska vad han vill. Det som hände var ingen av oss fel. Det som hände hände. Mvh Lizzie." Vi skrattade lite lite när jag tryckte på skicka. Det dröjde inte länge förrens jag fick svar: "Ska vi göra en deal? Du struntar i Justin och jag skickar inga fler sms så kan vi låtsas som ingenting? Okej?" Jag skrev snabbt tillbaka. "Du kan ju börja med att prata med Justin. Iaf han betyder jättemycket för mig och är en av mina bästa vänner, så det bli svårt att bara "strunta" i honom. Jag går inte med på din deal. Du kan ju fortsätta med smsen om du vill. Men jag kommer bara ignorera dom." jag tryckte på skicka och tittade på Justin.

"Är jag en av dina bästa vänner?" frågade han.

"Det är ju klart, man kan ju inte ogilla direkt efter allt du gör för en." sa jag.

"Aww. Du är en av mina också." sa han. Det ringde på Justins telefon. Han tog upp den och isade den. 'Selena' stod det på. Han tryckte på luren och sen på högtalaren.

"Hallå?" sa Justin.

"Hej du skulle bara veta vad Lizzie skriver till mig!" sa hon upprört.

"Berätta."

"Hon skriver att jag är en idiot och att jag ska sluta ha kontakt med dig." ljög hon.

"Ska jag tro på det?" frågade Justin henne och fnös.

"Det är sant fråga henne!"

"Hon är här just nu och jag såg vad hon skrev, så sluta att ljuga. Hejdå."

"Men Jus..." han la på. Han tittade på mig. Jag lutade mig mot kudden och tittade honom rakt in i ögonen. Hans ögon glänste som stjärnor. Jag var trött fast klockan bara var nio. Jag fick en idé.

"Ska vi kolla på andra säsongen av Buffy?" frågade jag.

"Okej." sa jag. Jag gick till våran garderob. På en hylla låg min box med alla säsonger. Jag tog ut andra säsongen och gick till Justin som hade tagit upp sin dator. Jag stoppade i cd skivan och Justin satte på första avsnittet. Han la armen om mig. Vi tittade på avsnitt efter avsnitt. Jag blev tröttare och tröttare tillslut somnade jag.

Justin's perspektiv.

Jag höll min arm om Lizzie och tittade på henne med jämna mellanrum. Jag tittade på henne igen och såg att hon hade somnat. Jag stängde av filmen och la ifrån mig datorn. Sen la jag Lizzies huvud ner på kudden så att det blev bekvämt. Sedan så bytte jag om själv, släckte lampan och la mig ner i sängen. Jag kunde inte sova, jag tänkte bara på "dejten" Lizzie hade haft. Jag var svartsjuk men ville inte visa det så jag sa att det var okej, men det var inte vad jag kände. Jag var lite glad för att Lizzie hade sagt att hon inte ville såra mig, men ändå fick jag skuldkänslor över att Chaz blev ledsen. Det enda som lät var Lizzies tunga andetag i rummet. Jag låg i sängen i en halvtimma utan att kunna sova. Jag vred och vände mig. Jag gick upp ur sängen och öppnade försiktigt dörren och gick ut till köket. Chaz var i köket och drack vatten.
"Kan inte du heller sova?" frågade han tyst.
"Nej, jag har kollat på film med Lizzie. Hon somnade och nu kan inte jag sova."
"Hon gillar dig mycket."
"Jag vet. Inte på det sättet bara som jag gillar henne. Hon gillar dig också."
"Inte på sättet bara." citerade han mig.
"Jag tänkte ta med henne till studion imorgon så att hon skulle få se hur det är."
"Det är en bra idé." sa Chaz. Jag hörde fotsteg så jag vände bort huvudet och där stod Lizzie.
"Justin?" frågade hon med en röst som lät som om hon var sjuk.
"Ja?"
"Jag mår inte riktigt bra." viskade hon med en sprucken röst. Jag och Chaz små sprang fram till henne och kände på hennes panna. Hon var stekhet.
"Du är kokhet." sa Chaz och jag nickade instämmande.
"Jag har ont i halsen och i huvudet." fortsatte hon.
"Kom så går vi tillbaka till sovrummet." sa jag. Hon nickade. Hon gick lite vingligt och jag la armen om hennes midja så att hon inte skulle ramla. Vi gick in till sovrummet och Lizzie la sig ner i sängen igen. Jag la mig ner bredvid henne och kunde fortfarande inte slappna av. Jag låg där i kanske tio minuter sen hörde jag att Lizzie hade somnat. Hejdå studion med Lizzie imorgon. Jag kunde verkligen inte sova. Efter en halvtimma så tänkte jag gå upp. Innan jag ens hade hunnit röra mig så mumlade Lizzie:
"Nej Justin. Nej gå inte nej nej nej nej." oroligt. Jag la min hand på hennes arm och viskade:
"Det är lugnt jag är här. Jag är här." Hon började röra sig och vända sig mot mig.

Lizzie's perspektiv

Jag tittade på Justin.
"Vad drömde du?" frågade han. Jag tänkte efter. Jag var i ett mörkt rum. Helt ensam, men efter en stund kom Justin bakom mig. Han gick förbi mig som om jag inte fanns. Han gick ut i mörkret. "Nej Justin. Nej gå inte nej nej nej nej." hade jag ropat. Då hade han bara vänt sig om och hånlett mot mig. Sen hade det riktiga Justin väckt mig.